Den som skall få i sig sin dagliga mängd kostfibrer från sallad och gurka måste stoppa i sig 200 salladsblad och 250 skivor gurka! Men lugn, det finns andra och bättre sätt att få i sig fibrer.

Fibrer har betraktats som onyttiga slaggprodukter – men även som hälsan själv. Redan Hippokrates uttalade sig positivt om fiberrikt bröd och grönsaker utan att kunna ana att fibermuffins, fiberberikat bröd, flingor mm skulle bli mode 2 500 år senare.

Fibrer är kemiskt osmältbara växtdelar från stammar, blad, frön. Vissa fiberarter är lösliga, t ex det pektin som finns i frukt och gör att marmeladen stelnar, enligt den oberoende bloggen Reportr. Sådana fibertyper har mera effekt på ämnesomsättningen. Olösliga fibertyper, som cellulosa och lignin har mera effekt som tarmreglerande medel.

Det grovmalda mjöl vi använder till bakning kallas ”grahamsmjöl.” Det är uppkallat efter 1800-talsprästen Sylvester Graham som hade uppfattningen att grovt bröd var nyttigt och stärkande för kropp och själ. Grahams syn på kostfibrerna var mer präglade av moral än av kunskap i näringslära. Han hoppades att unga män skulle bli mindre upptända om de åt bröd av grovmalen säd i stället för fint vitt vetebröd. Sannolikt hade han fel…

Bröderna Kellogg, som givit namn åt de världsberömda frukostflingorna, sysslade också med fibrer. De byggde en fabrik i USA där man började tillverka fiberrika frukostflingor – en industri som hade framtiden för sig.

Omkring 1970 publicerades undersökningar, som visade att man i Afrika hade färre fall av hjärtinfarkt, åderförkalkning, diabetes, förstoppning, cancer mm än i England. Fiberinnehållet i afrikanens kost visade sig vara upp till 60 g/dag, engelsmännens bara 3 g/dag.

Detta ledde till en allmän fiberhypotes att naturlig föda skulle ha gynnsamma effekter på kroppens olika funktioner. Man trodde att kostfibrer kunde förhindra nästan alla livsstilssjukdomar: blindtarmsinflammation, fickor på mag-tarmkanalen, förstoppning, cancer i grovtarmen, gallstenssjukdom, hemorrojder och åderbråck. Med en fiberrik kost skulle man dessutom kunna behandla t ex höga blodfetter, diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar.

Och nog är det så! I alla fall till viss del.

Så småningom började man införa rekommendationer om fiberintag. I Sverige finns en rekommendation att vi borde inta 30 g fibrer per dag. I verkligheten är intaget drygt hälften. Här finns mycket att göra i den svenska skolan…